Vad är fel och vad är rätt?

Det händer att...

någon läser min blogg. Till och med så att jag har blivit kontaktad av olika personer för att de undrar eller har åsikter om något jag skrivit. Det är ju fantastiskt, önskar att det vore mer av det.

Jag har ett antal vänner som verkat inom olika områden såsom idrott, skolan, teater och på senare år rätt många inom politiken. Jag har många gånger hört att hur svårt det är att få fram det man vill ha sagt i media. Det finns någon form av vetenskap som säger att det du vill framföra som budskap görs på max 4-5 meningar. Cirkus 1 minut tar det. Sedan försvinner ditt budskap i bruset. När du blir intervjuad av en tidning eller av tv ska du vara glad om du får med så pass mycket som 4-5 meningar. Pratar du för mycket så får media en hel del att välja på av vad som kan publiceras, det kan lätt bli "fel". Flera har sagt, "nej men så där menade jag inte". Inte konstigt att mediaträning är så viktigt.

De flesta som känner mig vet att jag kan prata ihjäl en gråsten. Det kommer ibland alldeles för många ord på en lite för kort stund. Det är en av mina större begåvningar. Det är också lite av en akilleshäl för mig då jag pratar med media, jag vill verkligen berätta allt om hur det ligger till. Förklarar gärna lite för mycket och säkerligen med alldeles för mycket siffror och fakta. Ja ja, så kan det vara. Jag vet om det, jag tänker på det, men det hjälper inte alltid.

Men åter till media. Mycket av det som skrivs i media upplevs som fakta. Jag blev lite förbannad häromdagen och skrev ett inlägg om det. Folk är allmänt dåliga på källkritik och jag blev extra sur när tidningen inte tar det på allvar. I dagens tidning publicerades en artikel om hur de höjda avgifterna inom äldreomsorgen inte kommer att drabba någon. Lars Molin (M), kommunalrådet, försöker påstå att ingen med sämre ekonomi kommer att drabbas men någon med dålig ekonomi kan drabbas.

Citatet i sin helhet: – De kommer att vara med och betala något mer för vissa tjänster, medan de som har sämre ekonomi inte kommer att drabbas. Det kan finnas någon enskild pensionär som har dåligt ekonomi och kan drabbas, men då handlar det om att vederbörande inte har sökt bostadstillägg. Då hjälper kommunen till att söka det. 

Någon som fattar vad Lars (M)olin menar?

Men jag vill avsluta med den egentliga anledningen till detta blogginlägg och det är att lokaltidningen har svårt med kollen och att det är det som stör mig. I artikeln hänvisas till en demokratiberedning som den gamla folkpartisten och fria liberala skribenten Bodil Eriksson skulle ha föreslagit. Förslaget kom från oss socialdemokrater i juni. Protokollet går att läsa här. Märkligt att Bodil inte nämner det i sin kommentar längre ner på sidan? 
Det andra felet så står det så här i artikeln: Enligt Markus Evensson är det han som har fört upp detta på dagordningen.  Nu kanske jag läser "som fan läser bibeln" men i ordet enligt så läser jag in att jag insinuerar något som kanske inte riktigt är sant? Vi socialdemokrater i kommunstyrelsen lämnade in en skrivelse om att skogen skulle återföras i kommunens skötsel och som beslutades den 10 mars  Det tog de styrande fram till 5 november innan ett beslut kunde tas. Lite credd för att vi driver på några viktiga saker som opposition tycker jag att vi kan få. 

Det kommer att bli väldigt intressant att se om de styrande kommer att få igenom beslutet i kommunfullmäktige den  30 november att höja avgifterna för våra äldre inom omsorgen.

Hörs! 

Öppet brev till Ljusdals posten och kommunens politiker.

Stockholm den 9 november 2015

Genmäle till artikel i Ljusdals-Posten

Ljusdals-Posten publicerade den 1 november 2015 en artikel med rubriken ”Flera frågetecken kring företag som vill bygga vindkraft i Harsa”. Artikeln är genomgående onyanserad och antyder att Vindmark är ett oseriöst bolag som bl.a. har misslett sina investerare. Vindmark fick inte läsa artikeln innan den publicerades – vilket i sig är anmärkningsvärt. Vindmark vill med detta brev redogöra för de felaktigheter denna innehåller.

1. ”Vindmark är bara ett litet företag med bara en anställd”
Det är korrekt att Vindmark bara har en anställd för tillfället – men det bör nämnas att vi nästan bara arbetar med konsulter. Vindmark har ett tiotal konsulter knutna till sig och har under åren lagt ner mer än 12 miljoner kronor på forskning och utveckling inom vindkraft (innefattande bl.a. arbete med utveckling av patent). Det är mycket pengar i dessa sammanhang.
Nu vill vi ta steget och etablera en tillverkning av vindkraftverk. Vi har inte gjort det i egen regi tidigare men vi har bred erfarenhet inom området då vi bl.a. assisterat ett kinesiskt bolag med att starta upp en tillverkning av 120 st. kinesiska vindkraftverk baserade på en licens av den teknik som vårt tekniska team har utvecklat. Men det är korrekt, just i det avseendet är vi ett relativt nytt och litet bolag med stora planer för framtiden. Vi har dock svårt att se vad som är problemet med det ur kommunens perspektiv. Lyckas vi kommer det hela kommunen till del och då kan det bli hur stort som helst. Skulle vi inte lyckas blir det ingen vindkraft. Vari finns risken för kommunens invånare? Det var vår förhoppning att Ljusdals kommun också vill attrahera företag som inte har en redan fullt etablerad verksamhet.

2. ”Vindmark Group AB bedriver ingen verksamhet”
Nej, Vindmark Group AB är ett holdingbolag och holdingbolag brukar inte bedriva någon verksamhet förutom att äga och förvalta aktier i dotterbolag. Verksamheten bedrivs i Vindmark Technologies AB som har små intäkter då fokus har legat på forskning och utveckling (kostnaderna för detta uppgick under 2014 till ca 3 miljoner kronor). Intäkterna är naturligtvis alldeles för små för att etablera vindkraftparker på egen hand. Det är just därför vi ser till att ordna finansiering för detta (se nedan).

3. ”Ett antal vindkraftverk ska på licens ha byggts i Kina på samma teknik.”
Totalt var det 120 st. vindkraftverk.

4. ”[Vindmarks enda tillgång] är ett 15 år gammalt vindkraftverk på Gotland. Det byggdes av ett annat företag och värderas i dag till knappt tre miljoner kronor”
Nej, Vindmarks enda tillgång är inte vindkraftverket på Gotland. Vi har som sagt investerat över 12 miljoner kronor i forskning och utveckling. Vi har ett tekniskt team med en sammanlagd erfarenhet inom vindkraft på över 100 år. Allt detta syns inte i balansräkningen. Vindkraftverket
är dessutom inte 15 år gammalt – det gamla verket som stod på anläggningsplatsen togs ner och ett nytt vindkraftverk installerades år 2012. Det är dessutom vindkraftverkets bokförda värde som är drygt 3 miljoner kronor. Marknadsvärdet är ungefär 10-15 miljoner kronor.

5. ”[Almi Invest och Länsförsäkringar] grundade deras beslut i att Energimyndigheten hade gått in med ett investeringsbidrag på upp till 20,8 miljoner kronor. /…/ Men några sådana summor har inte lovats ut /…/”
Denna del i artikeln är särskilt allvarlig eftersom den antyder att vi har fört våra investerare bakom ljuset. Både Almi Invest och Länsförsäkringar har hela tiden varit fullt medvetna att Vindmark vid tidpunkten för deras investeringar endast hade fått 4,5 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten. När vi har pratat om upp till 20,8 miljoner kronor avser vi totalbeloppet av det stöd som vi anser att vi skulle kunna begära från Energimyndigheten. Att det inte funnits några garantier för att vi kommer att få ut hela beloppet har hela tiden varit självklart för alla inblandade.

6. ”Bidraget på 4,5 miljoner ska gå till forskning, inte till någon investering /…/”
I en stor del av artikeln blandar författaren ihop vårt stöd från Energimyndigheten med vår tilltänkta investering i Blacksås- och Bondarvsvallsberget. Medvetet eller inte skadar artikelförfattaren det förtroende som Energimyndigheten har för oss. Det hela blir särskilt förvirrat när Energimyndigheten får frågan om de har tänkt att finansiera en demonstrationsanläggning på elva vindkraftverk.
Det enkla svaret är att det är två helt olika projekt. Stödet från Energimyndigheten ska användas till forskning och utveckling. Vindkraftparkerna ska finansieras med andra medel. Vi har ett avtal med en av Sveriges ledande investmentbanker på plats men finansieringen är självfallet beroende på om vi får rätt till att bygga några verk. Det är praxis vad gäller dessa typer av finansieringslösningar och inget konstigt.

7. Vinklad redogörelse för vilken typ av vindkraftverk som ska uppföras på Blacksås- och Bondarvsvallsberget
I artikeln antyds det att Vindmark har vilselett Almi Invest med att vi kommer att uppföra våra egna nyutvecklade vindkraftverk på Blacksås- och Bondarvsvallsberget. Det är en minst sagt vinklad redogörelse med en massa grundlösa misstänkliggöranden.

Så här ligger det till. Vindmark har utvecklat en ny typ av vindkraftverk som är smalare och högre än vanliga vindkraftverk, vilket gör att vi kan producera energi till en lägre kostnad. Det är en revolutionerande teknologi som vi tror mycket på. För att sätta denna nya maskin i produktion krävs det dock att vi först sätter upp en prototyp (demonstrationsanläggning). Det har vi sagt hela tiden. Vi utvärderar för tillfället om denna prototyp ska placeras tillsammans med de övriga verken på Blacksås- eller Bondarvsvallsberget eller om vi ska hitta en ny anläggningsplats. Nackdelen med Blacksås- eller Bondarvsvallsberget är att vi helst skulle vilja bygga vår prototyp högre än vad bygglovet medger.

Om vi nu inte ska uppföra vår prototyp på Blacksås- eller Bondarvsvallsberget varför ansöker vi då om bygglov? Det finns flera anledningar till detta: dels har vi ett egenutvecklat parkoptimeringsprogram som vi vill testa och utvärdera, dels behöver vi bygga upp en tung balansräkning i bolaget (tillgångar) för att i framtiden kunna ha tillräckliga muskler att ställa ut garantier vid försäljning av våra egna vindkraftverk. På Blacksås- eller Bondarvsvallsberget
blåser det så bra att det kommer att löna sig att uppföra ”vanliga” vindkraftverk. Att vi inte kommer att sätta upp egna vindkraftverk på dessa parker framgår tydligt av bygglovsansökan.

Vindmark förutsätter att de ansökningar om bygglov som bolaget inlämnat handläggs utifrån gällande lagstiftning och regelverk. Det är rimligt att begära att media delar den uppfattningen. Enligt bolagets mening finns det inga legala hinder för ett positivt beslut. Artikeln försöker skapa andra argument och opinion för att neka Vindmark bygglov. Det är inte seriöst.

Det som mest verkar oroa folk är att de anser att vindkraft kan inverka negativ på turistnäringen. Även om friluftsluftsverksamhet inte anses vara hinder för vindkraft ur ett juridiskt perspektiv förstår vi att vissa kan bli oroade. Studien "Impact Study of Wind Power on Tourism on Gotland" visar dock faktiskt att turism och vindkraft är förenligt med varandra. På frågan om vindkraften påverkar sannolikheten att återvända för att turista på Gotland svarar 18 procent att vindkraften hade en positiv påverkan på deras beslut att återvända. 76 procent angav att vindkraften inte hade någon betydelse för om de skulle återvända till Gotland medan två procent angav att vindkraften hade en negativ påverkan på deras beslut att återvända. Fyra procent var osäkra.

Vindmark är ett seriöst företag med seriösa avsikter. Vd Lars Mattila har jobbat inom vindkraft i 8 år och är utbildad på Handelshögskolan och bedrivit forskarstudier. Vår tekniska chef Tomas Lyrner har över 30 års erfarenhet av vindkraft. Länsförsäkringar och Almi Invest har investerat i Vindmark för att dom tror på oss och vår teknologi. Vi har ingått avtal med en ledande investmentbank och har samarbeten med flera storbanker. Till skillnad mot vad som framställs i Ljusdals-Posten har Vindmark all anledning till att vara stolta över det vi har.

Det är oerhört tråkigt när en artikel publiceras med så många faktafel och vinklat innehåll att den äventyrar en väl underbyggd etablering som kan ge arbete åt kommunens invånare. Vi förväntar oss att vi framöver blir behandlade med respekt och att Ljusdals-Posten visar prov på objektivitet och opartiskhet i sin bevakning.
_______________________
Lars Mattila, vd Vindmark
Tommy Persson, ordförande i Vindmark och tidigare koncernchef för Länsförsäkringar
Isabelle Waldenström, Almi Invest

Tror du på allt som står i tidningen?

När vi dagligen diskuterar källkritik på nätet, när folk sprider länkar från alla möjliga sidor på nätet. Många tror tyvärr på dessa sidor. Vad händer när den dagliga papperstidningen inte själva klarar av att vara källkritiska eller ens kunna skriva fakta. 

När jag blev politiker på heltid 2011 hade jag samtal med mina nära och kära, folk kommer att tycka saker om det jag gör och säger. Många gånger kan det säkert vara korrekt men andra gånger kan det vara väldigt vinklat. 

Jag uppmanar dig att fundera 2 gånger över det som står i tidningen. Är det faktagranskat? Kan det vara vinklat? Är nyheten positiv? 

En god nyhet är att vi har fått igenom vårt krav på att anställa en skoglig tjänsteman. Kommer att beslutas om nu i veckan. Det är kul! 

Ha en bra dag!

Macke