Grävande journalistik.

Nu vet inte jag var Ljusdalsposten får sin information ifrån men det finns vissa frågor som jag verkligen saknar. Jag ska skriva lite om artikeln som handlar om överklagandet av myndighetsnämndens beslut den 24 september. Den får mig att undra en hel del.

Överklagandet kommer från en förening som kallar sig "Harsa fastighetsägarförening" Beslutet gällde att myndighetsnämnden beslutade att ärendet ska avgöras av kommunen och inte länsstyrelsen. Detta är för mig ett förvaltningsärende, det vill mena att det gäller själva ärendehanteringen och då är det förvaltningslagen som gäller. När det gäller handläggning av ärenden så är det § 22 som styr vart och vem som får överklaga. Om det nu är en förening som detta beslut inte gäller så har de ingen rätt att överklaga. "22 § Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas."

Om det skulle vara så att denna förening vill överklaga beslutet utifrån miljöbalken så gäller följande enligt Naturvårdsverket:

Vem får överklaga beslut enligt artskyddsförordningen

Rätt att överklaga har:

• Sakägare, det vill säga den eller de som beslutet angår. Ett villkorat tillstånd kan innebära rätt till överklagande, eftersom det kan ses som att ansökan inte har beviljats fullt ut (16 kap 12 § miljöbalken).
• En myndighet eller kommunal nämnd har rätt att överklaga enligt vad som är särskilt föreskrivet i miljöbalken eller i föreskrifter som meddelas med stöd av miljöbalken. (16 kap 12 § miljöbalken)
• Ideella föreningar som har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen. Observera att deras rätt att överklaga är begränsad till domar och beslut om tillstånd, villkor i beslut och godkännande eller dispens. En ideell förening måste vara en juridisk person för att ha rätt att överklaga. Det innebär att den måste ha stadgar och styrelse. Föreningen måste ha minst 2 000 medlemmar och ha bedrivit sin verksamhet i Sverige under minst tre år. Det måste också finnas en behörig företrädare som kan föra föreningens talan (16 kap 13 § miljöbalken).

Då ställer jag frågan, har denna förening någon rätt att överklaga?

Lite längre ner i artikeln så gör man skillnad på markägare och fastighetsägare. Den person som intervjuas hävdar att om företaget som vill bygga kraftverk går i konkurs så blir det upp till markägaren att ta reda på dem? Då ställer jag en enkel fråga, om DU skulle bygga en snurra värd ca 40 miljoner kronor. Skulle du tro att den lämnas vind för våg? Du tror inte någon investerare skulle vara intresserad av vad som händer därefter?

Så, till lagen, vad är en markägare respektive fastighetsägare. Jo, den ena finns inte i lagen och den andra betydelsen är fastställd i jordabalken. För den som inte orkar läsa lagen så kan man förenklat säga att fastighetsägaren äger all rätt till det som finns på fastigheten, byggnader och annat. Jag äger en fastighet i Kramsta i Järvsö, ganska nära hockeyhallen. Vi leker med tanken att Järvsö Arena skulle ansöka om att bygga på min fastighet, ett litet avbytarbås, tror ni jag skulle ha rätt att säga nej då eller kan de tvinga sig på min mark?

Min poäng är, om det finns fastighetsägare i och kring Harsa som INTE har godkänt denna bygglovsansökan på sin mark. Tror ni då att de skulle behöva överklaga? Tror ni att de 10 fastighetsägare, som bygglovsansökan gäller, faktiskt har 65 grannar (andra fastighetsägare) som inte har varit med i samrådsprocessen?

Till sist vill jag bara påpeka. Det kommer många turister till Harsa. Det skrivs alldeles för lite om att Harsagården är positiva till vindkraftsplanerna och har ett avtal med fastighetsägarna kring detta. Om detta avtal skulle sättas ur spel så kommer turismen i Harsa att så småningom att försvinna.

Har du några frågor eller synpunker, hör gärna av dig till mig!